Legionella i varmvattnet: krav och åtgärder för fastighetsägare
Uppdaterad
Hur varmt varmvattnet ska vara, vem som ansvarar, hur styrelsen gör en riskbedömning och vad en firma gör när cirkulationen inte håller temperaturen. För styrelser och fastighetsägare, med källor.
Kort svar
Legionella förökar sig mest mellan cirka 20 och 45 °C, enligt Boverket (Boverket). Därför ska tappvarmvattnet hålla minst 50 °C vid tappstället. Temperaturen i cirkulationsledningarna får inte understiga 50 °C i någon del av installationen (Boverket). I varmvattenberedaren eller ackumulatorn ska vattnet vara mer än 60 °C, enligt kommunernas miljöförvaltningar (kommunal vägledning).
Ansvaret ligger på fastighetsägaren. I en bostadsrättsförening är det styrelsen. Det vanligaste problemet är inte beredaren utan cirkulationen: en eller flera slingor som är för kalla längst ut. Det löser en firma med mätning och injustering.
Beskriv huset så går förfrågan till 1–3 firmor som har mätt och injusterat varmvattencirkulation i flerbostadshus förut.
Mät temperaturerna och kontrollera dem med kalkylatorn för legionella temperatur.
Hur varmt ska varmvatten vara?
Det här är temperaturerna som styrelsen ska kunna visa att huset klarar:
| Var | Temperatur | Källa |
|---|---|---|
| Varmvattenberedare eller ackumulator | Mer än 60 °C | Kommunal vägledning |
| Cirkulationsledningar (VVC) | Inte under 50 °C i någon del | Boverket |
| Vid tappstället | Lägst 50 °C ska kunna uppnås | Boverket |
| Övre gräns vid tappstället | 60 °C, för att minska risken för skållning | Boverket |
| Kallvatten | Mindre än 20 °C | Kommunal vägledning |
Kraven på 50 °C finns i Boverkets föreskrifter, BFS 2024:8, 8 kap. 6 §. Boverket skriver också att det måste gå att mäta temperaturen för att kunna visa att kravet uppnås (Boverket).
Lägg märke till att kraven gäller hela systemet. En beredare på 60 °C hjälper inte om returen från den sista slingan kommer tillbaka på 42 °C. Behöver ni veta var temperaturen tappas, beställ en temperaturmätning av varje slinga.
Vem ansvarar för legionella i en fastighet?
Fastighetsägaren. Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken ska bostäder vara ett skydd mot störningar som kan leda till besvär för människors hälsa. Egenkontrollen regleras i 26 kap. 19 § miljöbalken (kommunal vägledning om egenkontroll). Alla fastighetsägare ska ha en fungerande egenkontroll (kommunal vägledning).
Bostadsrättsföreningen. Det är i första hand fastighetsägaren som ansvarar för vatteninstallationerna. I en förening har styrelsen motsvarande ansvar (kommunal information till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar).
Hyresvärden. Hyresvärden är fastighetsägare och har samma ansvar. Folkhälsomyndigheten skriver att fastighetsägaren har ansvar att bedriva egenkontroll för att förebygga och hantera eventuell tillväxt av legionella (Folkhälsomyndigheten).
Medlemmen eller hyresgästen. De äger inte systemet, men de påverkar hur vattnet står. Folkhälsomyndigheten skriver att risken för exponering kan minska om duschen spolas under någon minut före användning (Folkhälsomyndigheten). Råd om det till de boende kan vara en del av egenkontrollen.
Kommunen. Den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskydd är tillsynsmyndighet. Den kontrollerar hur egenkontrollen är utformad och att den fungerar, på plats eller genom att granska dokument (kommunal vägledning).
Saknar föreningen en rutin för varmvattnet, börja med en kontroll av undercentralen och cirkulationen. Då finns ett underlag att bygga egenkontrollen på.
Det här höjer risken för legionella i varmvattnet
- Låg temperatur i cirkulationen. Bakterierna förökar sig mest mellan cirka 20 och 45 °C, framför allt mellan 35 och 40 °C (Boverket).
- Stillastående vatten. Boverket pekar ut ledningsdelar där vattnet blir stillastående, till exempel kopplingsledningar som används sällan, samt avsatta eller avstängda ledningar (Boverket).
- Låg vattenomsättning. Kranar och duschar som sällan används, till exempel i lägenheter som står tomma. Folkhälsomyndigheten skriver att man till viss del undviker stillastående vatten om man spolar med jämna mellanrum (Folkhälsomyndigheten).
- Beredaren värms inte helt. Risk finns i beredare där hela vattenvolymen inte kan värmas till över 50 °C. Detsamma gäller beredare med avlagringar som inte går att rengöra (Boverket).
- Sänkt temperatur för att spara energi. Branschorganisationen Säker Vatten varnar för att sänka temperaturen i varmvattenberedaren under 60 grader (Fastighetstidningen).
- Kallvatten som blir varmt. Kallvattnet ska vara mindre än 20 °C (kommunal vägledning). Kalla och varma ledningar i samma schakt kan värma upp det.
Vem som blir sjuk spelar också roll. Nedsatt immunförsvar, rökning och ålder påverkar risken för legionärssjuka, enligt Boverket (Boverket). Ett hus med många äldre boende eller en lokal med dusch för personal ska därför väga tyngre i riskbedömningen.
Står det lägenheter tomma under en renovering eller ett stambyte? Ta med det i förfrågan, så planerar firman spolning och mätning efter det.
Riskbedömning och egenkontroll för legionella steg för steg
Egenkontrollen ska ha en klar ansvarsfördelning, regelbunden översyn av fastigheten, kunskap om hur fastigheten påverkar hälsan samt dokumentation som visar att kraven följs (kommunal vägledning). Rutinerna ska vara dokumenterade med tydlig ansvarsfördelning (kommunal information). Så här kan styrelsen lägga upp arbetet:
Utse en ansvarig
Bestäm vem i styrelsen eller förvaltningen som äger frågan om varmvatten. Skriv ner det.
Kartlägg systemet
Var står beredaren eller värmeväxlaren? Hur många cirkulationsslingor finns? Finns blindledningar, avstängda ledningar eller lokaler som sällan används?
Mät temperaturen
Mät ut från beredaren, i returen från varje slinga och vid tappställen långt bort. Det måste gå att mäta för att kunna visa att kravet uppnås.
Bedöm riskerna
Väg in vilka som bor eller arbetar i huset, tomma lägenheter, duschar som sällan används och slingor som ligger under 50 °C.
Åtgärda och dokumentera
Beställ injustering eller service där temperaturen inte räcker. Mät igen efteråt och spara resultatet.
Informera de boende
Berätta varför de ska spola kranar och dusch efter en bortavaro. Det minskar stillastående vatten.
Följ upp varje år
Lägg in kontrollen i föreningens årsplan och i underhållsplanen.
Prover på vattnet är oftast inte nödvändiga. Vid behov ska ett Swedac-ackrediterat laboratorium anlitas. Provet tas vanligtvis på duschvattnet (kommunal information). Vid misstanke om legionella ska fastighetsägaren anlita en sakkunnig för provtagning och utredning (kommunal vägledning). Det finns inga fastställda riktvärden i Sverige för legionella i tappvatten, så varje prov behöver bedömas genom en riskbedömning (kommunal vägledning).
Vill ni ha hjälp med mätning, kartläggning och ett skriftligt underlag till egenkontrollen? Beskriv huset så går förfrågan till 1–3 firmor som har gjort riskbedömningar av varmvatten i flerbostadshus förut.
Åtgärder när varmvattnet inte håller temperaturen
Injustering av varmvattencirkulationen. I ett hus med flera slingor går flödet lättast till de närmaste. De sista slingorna får för lite varmt vatten och blir kalla. Kravet är att temperaturen inte ska understiga 50 °C i någon del av installationen (Boverket). En firma mäter varje slinga och ställer in ventilerna så att alla får sitt flöde. Samma princip som när radiatorerna injusteras, se injustering av värmesystem.
Kontroll av undercentralen. I många flerbostadshus värms varmvattnet i undercentralen. Där sitter värmeväxlaren, reglercentralen och cirkulationspumpen. Fel inställning eller en sliten pump syns direkt i cirkulationen. Läs mer om undercentralen och om när det är dags att byta undercentral.
Temperaturmätning och loggning. Boverket skriver att det måste gå att mäta temperaturen (Boverket). Termometrar i systemet underlättar avläsningen (kommunal information). En firma kan sätta fasta givare på returen så att föreningen ser temperaturen över tid.
Ta bort döda ledningar. Ta bort tappställen som inte eller sällan används (kommunal vägledning) och alla blindledningar (kommunal information).
Spolning. Folkhälsomyndigheten tar upp rutiner för regelbunden spolning vid tappställen som sällan används. Standarden SIS-CEN/TR 16355:2012 rekommenderar spolning en gång i veckan eller oftare (Folkhälsomyndigheten). Gör en rutin för tomma lägenheter och lokaler.
Sanering vid höga halter. Om höga halter konstateras ska ledningssystemet saneras, med kemiska metoder eller hetvattenspolning (kommunal vägledning). Vid hetvattenspolning höjs vattnet till cirka 70–80 °C och spolas genom alla tappställen i cirka 5–30 minuter (kommunal information).
Är en slinga för kall, börja med mätning och injustering. Beskriv systemet så går förfrågan till 1–3 firmor som har injusterat VVC i flerbostadshus förut.
Skållning och blandare: när varmvattnet blir för varmt
Högre temperatur är inte alltid bättre. Boverket anger en övre gräns på 60 °C för tappvarmvattnet, för att minska risken för skållning (Boverket). Folkhälsomyndigheten påpekar samtidigt att blandare som är spärrade för att hålla 38 °C kan utgöra en högre risk för tillväxt av legionella (Folkhälsomyndigheten). Låt firman bedöma var och hur temperaturen ska begränsas.
Styrelsen behöver alltså hålla två gränser samtidigt: tillräckligt varmt i hela systemet för att hindra legionella, men inte för varmt vid kranen. Lösningen är sällan att höja temperaturen i beredaren. Lösningen är ett jämnt flöde i cirkulationen, så att vattnet inte behöver vara extra varmt ut för att räcka hela vägen.
Får boende för varmt vatten i vissa lägenheter och för kallt i andra? Det är ett typiskt tecken på en cirkulation som inte är injusterad. Läs också om när varmvattnet inte räcker.
Spara energi utan att sänka temperaturen
Varmvattencirkulationen kostar energi. KTH anger att förlusterna i VVC-systemet uppgår till 10–17 kWh/m². Studier visar att de kan stå för 10–15 procent av den totala värmeanvändningen i flerbostadshus (KTH).
Det är lockande att sänka temperaturen. Säker Vatten varnar att det kan vara direkt livsfarligt att sänka temperaturen i varmvattenberedaren under 60 grader (Fastighetstidningen). Spara i stället på förlusterna: isolera ledningarna, se över pumpen i undercentralen och injustera cirkulationen så att inget flöde går i onödan.
Lägg in pump, isolering och cirkulation i föreningens underhållsplan, så kommer de med i budgeten.
Legionella och varmvatten i nio städer
Varmvattnet görs på olika sätt i olika hus: med fjärrvärme och värmeväxlare i undercentralen, med egen panna eller med värmepump och ackumulatortank. Fjärrvärmenätet, hustyperna och åldern på rören skiljer sig mellan städerna. Systemet avgör var temperaturen brukar tappas. Förfrågan går därför till 1–3 firmor som har arbetat med undercentraler i samma stad.
Stockholm · Göteborg · Malmö · Uppsala · Västerås · Örebro · Helsingborg · Lund · Jönköping
Vanliga frågor om legionella och varmvatten
Vilken legionella temperatur gäller för varmvatten?
Minst 50 °C vid tappstället och inte under 50 °C i någon del av cirkulationen, enligt Boverket. I beredaren mer än 60 °C, enligt kommunernas miljöförvaltningar. Anslutna skickar förfrågan till 1–3 firmor som har mätt och injusterat sådana system i flerbostadshus förut.
Hur varmt ska varmvatten vara?
Lägst 50 °C ska kunna uppnås vid tappstället. Den övre gränsen är 60 °C för att minska risken för skållning. Får ni inte till båda, låt en firma som har injusterat varmvattencirkulation förut mäta varje slinga.
Vid vilken temperatur dör legionella?
Boverket anger att bakterierna förökar sig mest mellan cirka 20 och 45 °C och är vilande under cirka 20 °C. Vid sanering med hetvattenspolning höjs vattnet till cirka 70–80 °C. Saneringen görs av en firma som har gjort det förut.
Vem ansvarar för legionella i en bostadsrättsförening?
Fastighetsägaren ansvarar för vatteninstallationerna. I en förening är det styrelsen. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd utövar tillsyn. Förfrågan via Anslutna går till 1–3 firmor som har hjälpt föreningar med varmvattnet förut.
Vilka krav gäller för varmvattencirkulation och legionella?
Temperaturen i cirkulationsledningarna får inte understiga 50 °C i någon del av installationen. Det ska gå att mäta temperaturen. Beskriv systemet så får ni kontakt med 1–3 firmor som har mätt och injusterat VVC i flerbostadshus förut.
Hur gör man en riskbedömning för legionella?
Utse en ansvarig, kartlägg systemet, mät temperaturen i beredare, returer och tappställen, bedöm vilka som bor i huset och dokumentera åtgärderna. Förfrågan går till 1–3 firmor som har gjort sådana kartläggningar förut.
Måste vi ta vattenprov för legionella?
Oftast inte. Vid misstanke ska fastighetsägaren anlita en sakkunnig och ett ackrediterat laboratorium. Börja med temperaturmätning, gjord av en firma som har mätt varmvatten i flerbostadshus förut.
Kan vi sänka varmvattentemperaturen för att spara energi?
Branschorganisationen Säker Vatten varnar för att sänka beredaren under 60 grader. Spara hellre genom isolering och injustering, utförd av en firma som har gjort det i liknande hus.
Det här kräver vi av firmor som mäter och injusterar varmvatten
- Har gjort samma sorts jobb förut: mätning, injustering eller service av varmvattencirkulation i flerbostadshus eller lokaler, med referenser.
- Ansvarsförsäkring och F-skatt.
- Ett skriftligt avtal med Anslutna om hur förfrågningar hanteras.
Förfrågan går till 1–3 firmor som passar jobbet i ert hus. Avtalet för jobbet skrivs direkt mellan er och den firma ni väljer.
Föreningar skickar sina förfrågningar om legionella och varmvatten via Anslutna
Exempel på en förfrågan (påhittade uppgifter)
Bostadsrättsförening med 48 lägenheter i tre trapphus, fjärrvärme med undercentral i källaren. Varmvattnet blir ljummet i översta våningen i trapphus C. En mätning visar 44 °C i returen från den slingan. Vill ha injustering av varmvattencirkulationen, kontroll av pumpen och ett protokoll till egenkontrollen.
Beskriv jobbet
Skriv med egna ord vad som behöver göras och om ni vill att en, två eller tre firmor ska höra av sig. Upp till tre firmor med rätt behörighet hör av sig.
- Det kostar inget att skicka en förfrågan
- Ni väljer om en, två eller tre firmor ska höra av sig
- Avtalet för jobbet skrivs direkt mellan er och firman